User talk:Wuxuzz
Welcome![edit]
|
A Bear (Björn)[edit]
|
Björnar skiljer sig från de andra familjerna i samma ordning genom att inte ha några egentliga rovtänder, de har i allmänhet en stor kropp, kort svans och raka tår med långa, trubbiga klor, som inte kan dras in.[1] Björnarnas ögon är små och öronen runda och uppåtriktade. De har långsträckt nos och tandformeln är I 3/3 C 1/1 P 3-4/4 M 2/3, alltså 40 till 42 tänder.[2] Björnar är hälgångare och fotsulorna är oftast försedda med hår. Bara några arter som ofta klättrar i träd, till exempel malajbjörnen, har naken fotsula. Vid alla fötter finns fem tår. Svansen är bara en liten stump.[3] Pälsen är oftast lång, hos merparten arter enfärgad och oftast brun eller svart. Undantag är jättepandan med påfallande svartvit teckning och isbjörnen som är vit. Ljusare markeringar på bröstet och i ansiktet finns hos några arter.
Vikten varierar mellan 25 kilogram (malajbjörn) och 800 kilogram (isbjörn, upp till 1000 kg), och oavsett art är vuxna hannar alltid tyngre än honorna.[2] Längden är 100 till 280 centimeter. Utbredning[redigera | redigera wikitext] Björnar förekommer idag vilt i Eurasien och Amerika. I Sydamerika förekommer de bara i den nordvästra delen. I västra och mellersta Europa finns idag bara restbestånd. I Afrika anträffas idag inte längre några björnar. Brunbjörnspopulationen som levde i Atlasbergen blev utrotad under 1800-talet.[2] Ekologi[redigera | redigera wikitext] Björnarna har anpassat sig till mycket olika klimatzoner och förekommer både i polartrakterna, regnskog och gräsmarker. Men mycket torra områden undviker de vanligtvis. Björnar lever huvudsakligen ensamma och är aktiva under skymningen och natten, med undantag för isbjörnen som är dagaktiv.[2] Björnar vilar ofta i grottor, ihåliga trädstammar och jordhålor. Deras sätt att ta sig fram är mestadels en långsam passgång men när det behövs når vissa arter som isbjörn och brunbjörn en hastighet upp till 40 eller 50 kilometer i timmen.[4][5] Många arter klättrar bra och de kan även simma utmärkt. Flera arter går i ide eller faller i ett stelt tillstånd, så kallad torpor, under de kallare månaderna. Det är omstritt om vilan ska betraktas som riktig vinterdvala, då deras kroppstemperatur inte sjunker och det går lätt att väcka dem, men hjärtslagen och andningsfrekvensen sjunker tydligt.[2] Under sensommaren och hösten äter de mycket för att ha en fettreserv över vintern. Föda[redigera | redigera wikitext] Jättepanda. Björnar är allätare, med undantag för jättepandan som nästan uteslutande lever av bambu och isbjörnen som huvudsakligen är köttätare. Frukter, bär och andra växtdelar utgör en stor del av deras föda, speciellt under hösten. De äter större däggdjur, i huvudsak hjortdjur och ibland även boskapsdjur. Dessutom kan de äta insekter, larver och små ryggradsdjur som fiskar och gnagare.[2] Den födosöker främst med hjälp av luktsinnet.[6] Fortplantning[redigera | redigera wikitext] Björnhonor blir dräktiga med ett till fyra års mellanrum. Hos de arter som lever i tempererade till kalla regioner infaller födelsen under vintern, när honan ligger i ide. Hos malajbjörn (Helarctos malayanus) och andra arter i varma regioner sker födelsen oberoende av årstiden.[2] Parningen kan ligga flera månader tidigare och sedan utvecklas det befruktade ägget inte på några månader. Den egentliga dräktigheten är med 60 till 70 dagar förvånansvärt kort och sedan föds ett till fyra ungdjur men oftast två.[2] I gruppen däggdjur är björnar de djur som har den största viktskillnaden mellan honan och kullen. Ungarna väger vid födelsen bara 90 (jättepanda) till 680 gram (brunbjörn),[2] vilket motsvarar 0,13 respektive cirka 1 procent av honans vikt.[7] Efter födseln är det uteslutande honan som tar hand om ungdjuren. Under denna tid är hon tydligt aggressiv och angriper nästan alla inkräktare, inklusive fadern och människor. Efter tre till nio månader får ungdjuren inte längre di. Åtminstone fram till hösten men oftast i 18 till 24 månader förblir ungdjuret hos modern.[2] Könsmogna blir de efter tre till sex år men för hannar tar det oftast 10 till 11 år att växa till full storlek. I naturen blir de oftast 20 till 30 år gamla och i fångenskap ibland upp till 50 år.[2] Björnar och människan[redigera | redigera wikitext] Question book-4.svg Det här avsnittet behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. Björnjakt i Jämtland på 1860-talet. Kragbjörn. Skelett på Öster Malma. Namn, mytologi och folklorism[redigera | redigera wikitext] Trivialnamnet björn har betydelsen brun och är ett gammalt noaord i svenskan, liksom i andra germanska språk. Det ursprungliga, tabubelagda, namnet på djuret är inte längre känt.[källa behövs] Troligtvis på grund av sin storlek och kraft spelar björnar en stor roll i mytologin och kulten hos många folkgrupper. Björnkult fanns redan på stenåldern och är känd från talrika folkslag. Gudar i gestalt av björnar fanns till exempel hos kelterna. I antikens Grekland brukade herdarna i Pindosbergen fånga björnungar och föda upp dem för att sedan offra dem till gudinnan Afrodite.[8] Även i heraldiken finns många avbildningar av björnar och likaså ingår de i många sagor. Björnjakt[redigera | redigera wikitext] Björnar jagas och jagades huvudsakligen för kött och päls men även tänder och klor används för exempelvis smycken. Ofta tillskrivs björnarnas olika kroppsdelar felaktigt en läkeeffekt, och särskilt galla från kragbjörnen som används i kinesisk medicin. En annan anledning till att den jagas är att de anses vara konkurrenter om födan eller betraktas som en potentiell fara. Ibland besöker björnar bebodda områden och kan plundra bikupor, fiskdammar, rota igenom sopor eller ta boskapsdjur. Björnattacker[redigera | redigera wikitext] Vanligtvis undviker björnar människor. Men om de anser att deras ungar eller matförråd är i fara, är sårade eller blir provocerade kan det hända att de angriper människor och jakthundar. I de allra flesta fall av attack mot människor gör björnen upprepade skenattacker, utan att fullfölja angreppet. Oprovocerade attacker inträffar väldigt sällan och bara ett fåtal människor dör årligen av björnattacker. Vid möte med en uppretad björn bör man i första hand prata lugnt och gå därifrån utan att släppa blicken ifrån björnen. Skulle den ändå gå till anfall ska man lägga sig på marken och göra sig så liten som möjligt, för att visa sig underlägsen.[9][10] PrivacySettings (talk) 15:03, 30 May 2017 (UTC) |
Speedy deletion nomination of Erwin Mauer[edit]
Hello, and welcome to Wikipedia. Although everyone is welcome to contribute to Wikipedia, introducing inappropriate pages, such as Erwin Mauer, is not in accordance with our policies. If you would like to experiment, please use the sandbox. Under section G3 of the criteria for speedy deletion, the page has been nominated for deletion.
If you think this page should not be deleted for this reason, you may contest the nomination by visiting the page and clicking the button labelled "Contest this speedy deletion". This will give you the opportunity to explain why you believe the page should not be deleted. However, be aware that once a page is tagged for speedy deletion, it may be removed without delay. Please do not remove the speedy deletion tag from the page yourself, but do not hesitate to add information in line with Wikipedia's policies and guidelines. GABgab 15:08, 30 May 2017 (UTC)