User:Saftgurka/sandbox48

Swedish Armoured Troops
Swedish Armoured Troops
Luftvärnet
	Branch insignia m/60.
Active	1942–present
Country	Sweden
Allegiance	Swedish Armed Forces
Branch	Swedish Army
Type	Combat arms
Role	Air and missile defence
Part of	Swedish Armed Forces Headquarters

The Swedish Air Defense Artillery Branch (Swedish: Luftvärnet) is the branch of the Swedish Army that specializes in anti-aircraft weapons (such as surface to air missiles). In the Swedish Army, these groups are composed of mainly air defence systems such as the MIM-104 Patriot, MIM-23 HAWK, RBS 70, and RBS 23.

History

Från och med 1 oktober 1942 blir luftvärnsartilleriet självständigt truppslag med egen inspektion. Överste Gunnar Sjöberg är utnämnd till inspektör. Det svenska luftvärndsartillertiet har hittills organisatoriskt bildat en avdelning av artilleriet. Det blir alltså hädanefter helt självständigt och omfattar i fredsorganisationen tre regementen och fyra kårer: de förra förlagda till Karlsborg, Linköping och Stockholm och de senare i Malmö, Sundsvall, Göteborg och Luleå. Luftvärnet har även fått sin egen skjutskola på Väddö;^[1] Luftvärnsskjutskolan (LvSS). Den har till uppgift att meddela undervisning (kurser) om luftvärnets eld och taktiska användning samt om luftvärnets utbildningsmetodik. Vid skolan utföras därjämte vissa försök med materiel, ammunition och skjutmetoder.^[2]

Den 14 april 1964 klockan 14.22.15 avfyrades från ett skjutfält i över Norrland den första luftvärnsroboten i Sverige. Det var en omkring fem meter lång och 575 kilo tung amerikansk robot med högexplosiv sprängladdning i stridsdelen som skickades upp mot flygvapnets målrobot RB 02 och prickade den na på flera måls avstånd från skjutplatsen. Avfyrning hade genomfört av ett kompani från Lv 4 i Malmö.^[3] Övningen genomfördes under ledning av chefen för Lv 4 överste Olle Rydner [sv], biträdd av major Kurt Lundberg. Den aktuella försvarsrobotsystemet Hawk beställdes i USA hösten 1960 av Armétygförvaltningen. Huvuddelen av materielen levererades hösten 1962. Under åren 1961-1962 var ett mindre antal officerare, ingenjörer och tekniker i USA för att studera vapensystemet. Efter deras hemkomst igångsattes utbildningen av förband i Sverige. Närvarande vid skjutningen av bland annat militärbefälhavarna i I och VI militärområdena generalerna Tage Olihn och generalmajor Arne Mohlin, chefen för 2:a flygeskadern generalmajor Ingvar Berg, förre chefen för armetygförvaltningens vapenavdelning generalmajor Harald Jentzen [sv], luftvärnsinspektören överste Sven Thofelt samt personal ur försvarsgrensstaberna, förvaltningarna, försvarets forskningsanstalt, Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola och Luftvärnsskjutskolan.^[4]

Det svenska luftvärnet fyller i år 50 år och jubileumsfirandet inleds i helgen på Lv 3 i Norrtälje och Lv 6 i Göteborg. Luftvärnet blev eget truppslag mitt under brinnande världskrig 1942 då det bröts ut ur artilleriet.^[5]

Den 17 december 1992 var luftvärnsinspektören tillsamamns med ÖB Bengt Gustafsson och arméchefen Åke Sagrén kallade till den parlamentariska försvarsberedningens sammanträde för att diskutera luftvärnets framtid. Mötet var föranlett av starka protesterna från luftvärnets företrädare mot ÖB:s beslut den 3 december att lägga ner Lv 4 i Ystad och sprida utbildningen till Halmstad, Skövde, Linköping och Norrtälje. Riksdagen har redan beslutat att även Lv 6 i Göteborg skall läggas ned och dess verksamhet flyttas till I 16 i Halmstad. Inför sammanträdet hade Sven Sjölander, som har ett övergripande ansvar för luftvärnet, i ett brev begärt att försvarsberedningen och militärledningen norggrant skulle pröva frågan om ett luftvärnscentrum i syd, endera i Ystad, Halmstad eller Göteborg. Sjölander fick stöd av de moderata riksdagsmännen Per Stenmarck, Skanör, och Inga Berggren, Trelleborg. Sjölander fick i uppdrag av arméchefen att avveckla Lv 4 och Lv 6 och förklarade vid förvarsberedningens sammanträde att han skulle avgå i protest då han inte kunde gå med på detta.^[6] Samtliga sju förbandschefer i Luftvärnet stödde den avgående liftvärnsinspektören Sven Sjölander och krävde en förutsättningslös utredning om luftförsvaret.^[7]

Units

Schools

Swedish Army Radar and Anti-Aircraft Engineering School (Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola, RMS) 1957–1981
Swedish Army Anti-Aircraft Cadet School (Luftvärnets kadettskola, LvKS) 1945–1961
Swedish Army Anti-Aircraft Cadet and Officer Candidate School (Luftvärnets kadett- och aspirantskola, LvKAS) 1961–1981
Swedish Army Anti-Aircraft Engineering School (Luftvärnets mekanikerskola, LvMekS) 1952–1957
Luftvärnets officersaspirantskola (LvOAS) 1942–1945
Luftvärnets officershögskola och tekniska skola (LvOHS/TS) 1981–1991
Army Anti-Aircraft School (Luftvärnsskjutskolan, LvSS) 1942–1997
Swedish Air Defence School (Luftvärnets stridsskola, LvSS) 1998–present

Other

Arméns luftvärnscentrum (LvC) 1991–1997

Commanding officer

The head of the branch was called the Inspector of the [Swedish] Anti-Aircraft Artillery (Luftvärnsinspektören).^[8] The Inspector was from 1991 to 1997 the head of Arméns luftvärnscentrum.

Officeholders

No.	Name	Took office	Left office	Time in office	Chief of the Army Staff	Ref.
1	Sjöberg, RagnarColonel Ragnar Sjöberg (1886–1975)	1 October 1942^[b]	1946	3–4 years	Henry Tottie Hugo Gadd	^[1]
2	Lindblad, RagnarColonel Ragnar Lindblad (1893–1961)	1 April 1946	1953	6–7 years	Ivar Backlund Viking Tamm	^[10]
3	Bengtsson, BengtColonel Bengt Bengtsson (1897–1977)	1 October 1953	1957	3–4 years	Bert Carpelan	^[11]
4	Thofelt, SvenColonel Sven Thofelt (1904–1993)	1 October 1957	1964	6–7 years	Gustav Åkerman Arne Mohlin Stig Synnergren	^[12]
5	Hådell, SvenColonel Sven Hådell (1907–1996)	1 October 1964	1968	3–4 years	Stig Synnergren Ove Ljung	^[13]
6	Herlitz, CarlSenior colonel^[c] Carl Herlitz (1914–2003)	1 April 1968	1975	6–7 years	Karl Eric Holm Lennart Ljung Gösta Hökmark	^[14]
7	Persson, GöranSenior colonel Göran Persson (1921–2001)	1 April 1975	1982	6–7 years	Gösta Hökmark Robert Lugn	^[15]
8	Sjölander, SvenSenior colonel Sven Sjölander (1934–2020)	1 July 1982	31 December 1992	9–10 years	Robert Lugn Krister Larsson Curt Sjöö	^[16]^[17]
–	Gunnerhell, LeifColonel Leif Gunnerhell (born 1942) Acting	1 January 1992	1 April 1993	0–1 years	Lennart Rönnberg	^[17]
9	Gunnerhell, LeifSenior colonel Leif Gunnerhell (born 1942)	1993	1995	1–2 years	Lennart Rönnberg	–
10	Schyldt, StigSenior colonel Stig Schyldt (born 1944)	1 July 1995	1997	1–2 years	–	^[18]

Footnotes

^ The branch was subordinate the Inspector of the [Swedish] Anti-Aircraft Artillery (Luftvärnsinspektören) at the Anti-Aircraft Department of the Army Staff from 1942 to 1991. After that, it was subordinate to the commander of the Swedish Army Anti-Aircraft Centre (1991–1997), the commander of the Swedish Army Center (1997–2000), the Joint Forces Command (2000–2005), and the Swedish Armed Forces Headquarters from 2005.
^ Luftvärnet bildades formellt 1 oktober 1942 och innan detta var det en avdelning inom artilleriet^[1] där Sjöberg var biträdande luftvärnsinspektör från september 1941.^[9]
^ Den 8 December 1967 utnämndes Herlitz till truppslagsinspektör med arméstaben, luftvärnsinspektör och tjänstegrad som överste med tjänst i C 2 eller högre lönegrad från 1 april 1968.^[14] Graden överste av 1. graden infördes 1972 och då utnämndes Herlitz till det.

References

Notes

^ ^a ^b ^c "Luftvärnet blir självständigt". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1942-09-30. p. A7. Retrieved 31 March 2023.
^ Bergelin 1951, p. 92
^ "Luftvärnsrobot fick fullträff på fjärran mål". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1964-04-16. p. 1. Retrieved 31 March 2023.
^ "Raket...". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1964-04-16. p. A25. Retrieved 31 March 2023.
^ "Luftvärnet fyller 50 år". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1992-04-23. p. 13. Retrieved 31 March 2023.
^ Olofson, Sune (1992-12-18). "Luftvärnsinspektör hoppar av i protest". Svenska Dagbladet (in Swedish). p. 7. Retrieved 31 March 2023.
^ Olofson, Sune (1992-12-19). "Luftvärnschefer i uppror mot ÖB". Svenska Dagbladet (in Swedish). p. 13. Retrieved 31 March 2023.
^ Gullberg 1977, p. 498
^ "Översteporträtt". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1941-09-01. p. 8A. Retrieved 31 March 2023.
^ "Många utnämningar i högre armébefälet". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1945-12-15. p. A9. Retrieved 31 March 2023.
^ "Flera högre militära utnämningar". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1953-03-28. p. 4A. Retrieved 31 March 2023.
^ "Kraftig omflyttning i försvarets toppskikt". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1957-02-23. p. 4A. Retrieved 31 March 2023.
^ "Överste på väggen". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1964-09-20. p. 22A. Retrieved 31 March 2023.
^ ^a ^b "Många höga militära utnämningar". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1967-12-09. p. 32. Retrieved 31 March 2023.
^ "Nya militära chefer utnämnda". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1974-09-28. p. 17. Retrieved 31 March 2023.
^ "Ny luftvärnsinspektör". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1981-10-16. p. 19. Retrieved 31 March 2023.
^ ^a ^b Olofson, Sune (1992-12-22). "Milochef kritiserar ÖB". Svenska Dagbladet (in Swedish). p. 7. Retrieved 31 March 2023.
^ "Chef luftvärnscentrum". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1995-04-25. p. 23. Retrieved 31 March 2023.

Print

Bergelin, S.-E. S., ed. (1951). Nordisk familjebok: encyklopedi och konversationslexikon (in Swedish) (4th ed.). Malmö: Förlagshuset Norden. SELIBR 539090.
Gullberg, Ingvar E. (1977). Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning [A Swedish-English dictionary of technical terms used in business, industry, administration, education and research] (in Swedish) (2nd ed.). Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-775052-0. SELIBR 8345587.
Försvarets traditioner i framtiden med översiktlig historik från 1500-talet (PDF) (in Swedish). Statens försvarshistoriska museer TradN. 2018 [2015]. ISBN 9789197859554. SELIBR 17552963.

User:Saftgurka/sandbox48

History

Units

Lv 1 (1937–1961)

Lv 2 (1938–1962)

Lv 2 (1944–2000)

Lv 3 (1939–2000)

Lv 4 (1941–1997)

Lv 5 (1940–1982)

Lv 6 (1941–present)

Lv 7 (1942–2004)