User:Saftgurka/sandbox43

Göta Life Guards
Göta Life Guards
Göta livgarde
Active	1809–1939
Country	Sweden
Allegiance	Swedish Armed Forces
Branch	Swedish Army
Type	Infantry
Size	Regiment
Part of	4th Military District (1833–1888); 5th Military District (1889–1893); 4th Army Division (1893–1901); IV Army Division (1902–1927); Eastern Army Division (1928–1936); IV Army Division (1937–1939);
Garrison/HQ	Stockholm, Vaxholm
Colors	Red
March	"Göta livgardes marsch" (Schubert)
Battle honours	Svensksund 1790

The Göta Life Guards (Swedish: Göta livgarde), also I 2, was a Swedish Army infantry regiment that was active in various forms 1809–1939. The unit was based in the Stockholm Garrison in Stockholm and belonged to the King's Life and Household Troops (Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper).

History

NF 1

Andra livgardet leder sina anor från den 1773 av överste von Kaulbars uppsatta 3:e bataljonen av "Änkedrottningens livregemente", vilken 1793 frånskildes regementet och förenades med "Livbrigaden" under namnet "Värvade bataljonen av livregementsbrigadens lätta infanteri". 1796 fick bataljonen namnet "Livregementets värvade infanteri", och dess styrka bestämdes till 600 man. 1803 skildes bataljonen från Livbrigaden och förlades, under namnet "Finska gardesregementet", till garnison i Sveaborg och Borgå, varifrån det återkom till Stockholm 1805. 1808 upphörde regementet för en kort tid att till sin natur vara garde och kallades efter sin chef "af Palénska regementet" samt organiserades på 10 kompanier på 80 man; men efter 1809 års statsvälvning återfick regementet sin rang och kallades "Andra gardesregementet". Från den tiden har konungarna städse antagit chefsskapet över detsamma. Regementet, som sedan 1818 kallats "Konungens andra livgarde", fördelades 1830 på åtta kompanier på 100 man och utgör för närvarande - med befäl, manskap och övrig personel - 907 man. En fältbataljon av regementet deltog i 1813 och 1814 års krig.^[2]

NF 2

Göta livgarde (n:r 2) leder sina anor från den 1773 av överste vid Kaulbars uppsatta 3:e bataljonen av Änkedrottningens livregemente, vilken snart skildes från sitt i Finland förlagda regemente och flyttades till Stockholm. Bataljonen deltog i 1788-90 års krig och skildes 1793 fullständigt från regementet och förenades med "Livbrigaden" under namnet Värvade bataljonen av livregementsbrigadens lätta infanteri. 1796 fick bataljonen namnet Livregementets värvade infanteri, och dess styrka bestämdes till 696 man. 1803 skildes bataljonen från Livbrigaden och förlades, under namnet Finska gardesregementet, i garnison å Sveaborg och i Borgå, varifrån det återkom till Stockholm 1805. Efter att ha deltagit i flera landstigningar och strider på finska kusten 1808 upphörde regementet för kort tid att vara garde och kallades efter sin chef af Palénska regementet samt ordnades på 10 kompanier om 80 man; men efter 1809 års statsvälvning återfick det sin rang och kallades Andra gardesregementet, hvilket namn 1818 ändrades till Andra livgardet. Det ordnades 1830 på 8 kompanier om 100 man och utbytte 1894 sitt namn mot Göta livgarde. Dess styrka utgör för närvarande (1908) 47 officerare, 50 underofficerare, åtta civilmilitärer och 555 fast anställda av manskapet. Det är i ständig tjänstgöring och förlagt i Stockholm.^[3]

NF 3

Göta livgarde leder sitt ursprung från det regemente, som greve Gustaf David Hamilton värvade 1741 i syfte att minska den garnisonstjänst, som påvilade de indelta regementena. Efter statsvälvningen 1772 införlivades delar av regementet och av Björnbergska regementet med Änkedrottningens livregemente, vilken förening upphörde 1793, då de ingick i Livregementsbrigaden lätta infanteri som dess värvade bataljon. 1796 ändrades namnet till Livregegementets värvade infanteribataljon och 1803 till Finska gardesregementet. 1789 hade i Sverige uppsatts fyra kårer för deltagande i det då pågående ryska kriget; efter krigets slut bildade dessa Kunglig Majestäts andra gardesregemente, från 1792 Konungens Göta livgarde och från 1806 Svenska gardesregementet. Sedan Svenska och Finska gardesregementena som ett utslag av Gustav IV Adolfs sjukliga misstänksamhet upphört (1808) att vara garden, blev dagen efter hans avsättning delar av de båda regementena sammanslagna till Andra gardesregementet, från 1818 Konungens Andra livgarde och från 1894 Göta livgarde. Regementet förlades 1809 till Stockholm. Enligt 1925 års försvarsordning skulle regementet indrags, men två år senare beslöts, att det skulle fortbestå, organiserat på en stridsvagnsbataljon i Stockholm och en fästningsbataljon i Vaxholm, vilken organisation regementet hade, intill dess det indrogs 1939.^[4]

Heraldry and traditions

Colours, standards and guidons

Göta Life Guards was the only unit with the name "Göta" that was located in Svealand, when the other "Göta units" were located in Götaland. In 1850, the regiment was awarded two colours, which replaced the previous guard colours that were added during the time that Karl XIV Johan was regimental commander. The colours awarded in 1850 were white and had the large coat of arms of Sweden on the cloth. In 1894, the regiment was awarded two new colours, which were decorated with the text "Royal Göta Life Guards 1st Battalion" and "Royal Göta Life Guards 2nd Battalion" respectively, both of which were also provided with the battle honour Svensksund. The colours were carried by the regiment until it was disbanded on 30 September 1939. On 16 September 1945, the deputy commander of IV Military District, Major General Arvid Moberg presented these two colours to the new Göta Life Guards (P 1).^[5]

1844 company colour of the 1st Battalion, Göta Life Guards
1872 colour of the 2nd Battalion, Göta Life Guards
1894 company colour of the 1st Battalion, Göta Life Guards
1894 colour of the 2nd Battalion, Göta Life Guards

Memorial stones

In memory of Göta Life Gguards, three memorial stones have been erected. A memorial stone in Stockholm, north of Linnéparken, was unveiled on 31 March 1940. Another memorial stone was unveiled on Rindö on 25 September 1939 as a memory of the fortress battalion, and a memorial stone in Borgå was handed over by the regiment to the city of Borgå on 6 June 1939.^[5]

Minnesmärket minner om Göta livgardes tid på Linnégatan 89 åren 1890-1939 (framsida).
Minnesmärket minner om Göta livgardes tid på Linnégatan 89 åren 1890-1939 (baksida).

Sculpture

The regiment's most eye-catching traditional object is the so-called lion group, a wooden sculpture that was produced by Carl Ahlborn for the 2nd Life Guards' barracks on Grev Magnigatan in Stockholm. The lion group later moved to the barracks at Linnégatan, where it was placed in the gym. Later it was moved to Enköping, where it was mounted above the entrance to the regiment. Since 1971, it has been placed inside the dining room at the barracks establishment in Enköping.^[5]

Regimental lion group

Commanding officers

1810-1817: Major general Conrad Theodor von Schulzenheim
1817-1851: Major general Carl Fredrik Lorichs
1851-1866: Major general Samuel Vilhelm Nauckhoff
1866-1880: Major general Sven Lagerberg
1880-1888: Colonel Gustaf Lagerberg
1888–1896: Major general Zacharias Rudbeck
1896–1901: Colonel Pehr Christian Libert Lovén
1901–1908: Colonel Ludvig Falkman
1908–1915: Colonel Constantin Fallenius
1915–1926: Colonel John Nauckhoff
1926–1934: Colonel Tage af Klercker
1934–1938: Colonel Folke Hellgren
1938–1939: Colonel Bertil Uggla

Names, designations and locations

Name	Translation	From		To
Kungliga Andra gardesregementet	Royal Second Guards Regiment	1809-04-14	–	1818
Kungliga Andra livgardet	Royal Second Life Guard	1818	–	1894-08-05
Kungliga Göta livgarde	Royal Göta Life Guards	1894-08-06	–	1939-09-30
Avvecklingsorganisation	Decommissioning Organisation	1939-10-01	–	1940-03-31
Designation		From		To
No 2		1816-03-26	–	1914-09-30
I 2		1914-10-01	–	1939-09-30
I 2 S		1928-01-01	–	1939-09-30
I 2 V		1928-01-01	–	1939-09-30
Location		From		To
Stockholm Garrison		1943-08-12	–	1944-01-17

Footnotes

^ The unit march was adopted in 1890. The march was used by the Göta Life Guards (P 1) from 1943 to 1980.^[1]

References

Notes

^ Sandberg 2007, p. 69
^ Linder 1876, p. 731
^ Westrin 1909, p. 888
^ Bergelin 1952, p. 621
^ ^a ^b ^c Östlund 1980, pp. 182–185

Print

Bergelin, S.-E. S., ed. (1952). Nordisk familjebok: encyklopedi och konversationslexikon (in Swedish). Vol. 9 (4th, väsentl. omarb. och konc. ed.). Malmö: Förlagshuset Norden. SELIBR 539090.
Linder, N., ed. (1876). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi innehållande upplysningar och förklaringar om märkvärdiga namn, föremål och begrepp (in Swedish). Vol. 1. Stockholm. SELIBR 78095.{{cite book}}: CS1 maint: location missing publisher (link)
Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler (in Swedish) (New ed.). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8. SELIBR 10413065.
Westrin, Theodor, ed. (1909). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi (in Swedish). Vol. 10 (Ny, rev. och rikt ill. ed.). Stockholm: Nordisk familjeboks förl. SELIBR 8072220.</ref>
Östlund, Nils, ed. (1980). Kungl. Göta livgarde 1901-1980: ett regemente i tiden går ur tiden (in Swedish). Enköping: Göta livgardes historiekomm. SELIBR 8202864.